fromdunyatodeen

 

Khadija bint Huwaylid, första mor till rättroende och Rasulullah Muhammads ()

första hustru, var från Makkahs Quraysh stammen. Under perioden före islam kallades hon för Den Rena

för sin ärlighet och för att hon höll sig långt borta från alla laster.

Andra brukade beskriva henne med orden den ädla bland alla Quraysh kvinnor.

Som rik, respektabel och prominent affärskvinna, var hon arbetsgivare till många människor i Mekkah.

Hon hade varit gift två gånger innan äktenskapet med Resulullah Muhammad () .

 

 

När Muhammad () var 25 år, förlitade hon sin stora karavan till honom
att föra den till Syrien. Hon kände till hans utmärkta rykte, att han aldrig ljuger
 eller bedrar, att han är pålitlig och ärlig. Dessutom hade hon från sin betjänt
Maysara fått veta att Muhammad inte avgudar statyer, vilket inte heller hon gjorde.

Snart efter att han kommit tillbaka från Syrien, med stor vinst,
förlovade och gifte de sig. Khadija var då 40, och Muhammad () 25 år.
Deras äktenskap var lyckligt och lyckat på alla sätt, utan den minsta oromolnen.
Dess klarhet befläckades inte av en rik kvinnas högmod över hennes rikedom,
inte heller av en ung mans inbilskhet över sin ungdom.

Hela hennes rikedom tillhörde honom, och hela hans ungdom tillhörde henne.

Khadija var Resulullah Muhammads () första hustru,
han gifte sig inte med någon annan under hennes liv. Hon var, trots sin ålder,
den hustru han () älskade mest av alla, och Aisha (den vackraste och yngsta av alla,
och dotter till hans närmaste vän Abu Bakr, radiallahu ‘anhu) var mest avundsjuk
på just Khadija, även om hon inte kände henne!

Hon visste hur älskad och betydelsefull Khadija var i Profetens () liv,
och kunde inte låta bli att lekfullt fråga honom () en dag, i hopp om att
få jakande svar: “Älskar du inte mig mest, Muhammad? Jag är ung och vacker,
och Khadija var gammal när du gifte dig med henne.

Wallahi, älskar jag Khadija mest av alla mina hustrur” svarade Muhammad ().

Aisha berättar att en dag, när Muhammad () var hemma,
knackade det på dörren och en kvinnoröst frågade om hon fick komma in i huset.
Muhammad () bleknade och darrade, hans ansikte och hela hans utstrålning 
förändrades i samma stund, som om han såg en kvinna han älskade…
fast det var bara rösten han hörde. Aisha kände hur avundsjukas törn 
hugger sig in i hennes hjärta, för hon förstod att kvinnans röst hade
påmint Muhammad () om hans första hustru Khadija: kvinnan som
stod utanför dörren var Khadijas syter Hala som hade kommit till Madinah
för att besöka sin son och hans familj…

Aisha, radiallahu anha, berättar: “Jag var avundsjuk på Khadija mer än på
någon annan kvinna för att Rasulullah Muhammad () talade alltid om henne
med kärlek, och för att Allah hade beordrat honom att framföra goda nyheter
om att ett stort hus av ädelstenar väntar på henne i Jannah. När han slaktade ett får,
brukade han alltid skicka en bra del till hennes nära vänner. Många gånger sade
jag till honom: ‘Som om det inte fanns andra kvinnor förutom Khadija!’…”

Khadija födde två söner, Kasim och Abdullah, till Muhammad (), och fyra döttrar:
Rukayya, Zaynab, Umm kulthum och Fatima. Sönerna dog under jahiliyya,
medan alla döttrar fick leva så länge att de blev muslimer och gjorde hijra till Madinah.

Khadija är en av tre utmärkta kvinnor som hade stor betydelse för tre av Allahs Sändebud:
Asya (faraos hustru) i Musa, a.s. liv (Moses); Mayram (dotter till Imran) i Isa, a.s, liv (Jesus)
och Khadija i Muhammads () liv. Alla de hade en orubblig tro och stöttade ständigt
och troget en av Allahs Sändebud, när han hade det som svårast och när tider såg
som mörkast ut för honom och för hans mission.

Muhammad () har sagt om detta: “Många män har kompletterat sin
tro och sin mänsklighet, men bara tre kvinnor har gjort det. Dessa kvinnor
är Maryam, Imrans dotter; Asya, faraos hustru och min hustru Khatija, Huwaylids dotter.

Hon var en av fyra kvinnor som har blivit lovade Jannah.
Dessa fyra kvinnor som Allah subhanahu wa ta’ala har hedrat
och upphöjt på detta sätt är: Asya, Maryam, Khadija och
Fatima - Rasulullah Muhammads () dotter.

Hon var en sann medhjälpare och en trygg pelare för Muhammad ().
I jahiliyya hjälpte hon honom () att bevara värdighet sitt liv.
När han () tog emot första uppenbarelse, var hon först som litade
på honom och stöttade honom. När han () kom hem darrande, rädd och
utmattad, valde han just henne som första människan till vilken han skulle
berätta om sitt möte med ängeln Gibril. Hennes svar, med övertygelse och
säkerhet i rösten, som skulle lugna ner och trösta darrande Muhammad(),
 löd: “Wallahi, Allah kommer inte att förnedra dig: du är barmhärtig,
du är god mot våra släktingar, du uthärdar allting, du arbetar för ditt uppehälle,
du talar sanning, du välkomnar och är gästrfri mot våra gäster.

När Muhammad (), under sina första år som Sändebud, 
blev utsatt för hårda prövningar, när han blev attackerad, förlöjligad och
när Quraysh-ledarna förde kampanjer och spred lögner om honom och
budskapet han var sänd med, var det Khadija som var hans lättnad och
tröst som Allah hade bestämt för Sin sista Sändebud. Vilken ära, kan du tänka dig!

Khadija var aldrig vresig mot honom, och hon tröttade inte ut honom med någonting.

10 år efter att Allah uppenbarat första verserna för Muhammad () 
(några år efter hijra) dog Muhammads () älskade hustru Khadija.
Hon gick över till akhira, men Resulullahs () minne om henne och
hans ömma känslor för henne bleknade aldrig. Under resten av sitt liv, 
hände det mycket sällan att han () lämnade sitt hus utan att nämna Khadija på bästa sätt.

Han () tänkte på henne med kärlek i hjärtat och var
snäll mot hennes familj och vänner. Aisha berättar att,
när än de slaktade ett får, sade Muhammad ():
“Skicka en del av köttet till Khadijas vänner också!”

Jag nämnde det en dag, och han () svarade: “Jag älskar dem som hon älskade.“

 

 

 

tagen från turban